Värsta födelsedagen någonsin

Jag hade tänkt mig, att jag trots att jag inte ville bli 20 ändå skulle ha en bra födelsedag.
Jag hade fel.
Väldigt fel.

Jag tycker inte egentligen om att resa ensam.
Jag tror inte det är meningen att man ska resa ensam.
Allt är menat för två eller flera; hotellrum, restaurangbord, guidade turer, etc.
Det går helt enkelt bara väldigt trögt att resa ensam, fastän man tänkte att det ju borde vara tvärtom.

Man behöver någon att dela upplevelserna med.
För man tar inte foton för att andra ska titta på dem.
Man tar foton så att man själv långt senare kan titta på dem och fortfarande minnas vinden i håret, dofterna, gräset under fötterna, hur härligt det kändes.

Reser man ensam känns det inte lika härligt.

Jag ska berätta vad jag har ätit idag: frukost och ett äpple.
Jag ska berätta vad jag åt igår: frukost och fish and chips (och så mådde jag illa på kvällen och kräktes upp det mesta igen)

Men det som bara gick åt helvete var:
1. Massagen, ingen sådan fick jag
2. Aran-öarna, alla turer fulla
3. Claddagh-ringen, bästa souvernieren, säkert dyraste också, 87 € för billigaste
4. andra natten, fast nu åkte jag ju tillbaka så det kanske inte räknas
5. South Park, blev obesökt
6. Galways akvarium, likaså
7. the Kings Head, så smockat att man inte kom in genom dörren ens
måste jag ännu fortsätta?

Det var en horribel dag, en horribel resa.
Att vakna upp i ett iskallt rum där golvytan inte ens var dubbelt så stor som sängens area, det kan jag berätta att inte är särskilt kul, speciellt inte på sin födelsedag.